JULIA K

Gravid

Jag är kär i hösten!

IMG_3425-tile

IMG_3467

IMG_3428

IMG_3458-tile

IMG_3460

IMG_3441

IMG_3465

Måndag och en krasslig sådan.

Belle blev lätt febervarm igår och nu har en liten förkylning brutit ut. Men glad och sådär halvpigg ändå. Fast inte förispigg.

Glassfrulle ( såklart ), promenad i magisk oktobersol och så har jag passat på att städa kylen grundligt och  vila lite själv också. Undrar om jag behöver lite extra järn nu…? Jag är liksom pigg i huvudet och full av energi men kroppen är inte lika pepp idag.

Underbara oktober. Jag är kär i hösten!

Julia

 

Bebisens vagn och nu är namnet bestämt!

Först och främst. Tack för all pepp, värme och hurra rop! Känner mig faktiskt tagen. Har tjatat om det så många gånger förr men jag uppskattar er var och en så oerhört mycket. Så mycket värme och det faktum att så många av er tar sig tiden att läsa och ibland lämna en hälsning. Det är betydelsefullt minst sagt.

Och tack för alla namntips. Så himla fint att ni engagerade er. Många fina förslag. Men det verkar som att mitt namn. Det där namnet som jag bestämde redan i försomras är godkänt. Hurraaaa! Jag känner verkligen i hela hjärtat att det är precis vårt lilla hjärta ska få heta. Det får förbli en hemlis ett tag till…

Men liten kan nu kalla för baby J.

Vill ni se baby J:s vagn? Som just nu är Belles vagn. Jag behöver nämligen en vagn till henne ett par dagar i veckan för att få vardagen att gå ihop med alla aktiviteter och så. Dessutom så tänker jag att jag inte blir så begränsad om hon är hemma och är lite krasslig. Då kan hon vila i vagnen och jag får min motion ändå. Våra barn har aldrig varit några vagnbarn på det viset och jag har aldrig behövt ha brådis så de har fått tulta runt. Men nu känns det här som en bra lösning för att göra livet så bra som möjligt för samtliga i familjen. Så därför blev det ett ganska så tidigt vagninköp till bebis.

Ett riktigt säkert kort. I snygghet siså. Då föredrar jag den HÄR vagnen alla gånger om vi snackar snyggvagn. Så tjusig! Men har man en gång kört en UJ så vet man vad man får. En alldeles fantastiskt smidig och lätthanterlig vagn som tål ett liv på landet alla gånger. Nu joggar jag ju också regelbundet och vill gärna fortsätta med det när bebisen är lite större så då blir den här vagnen alldeles perfekt för oss.

Ja just. Liten baby J ska såklart få ligga i en babykorg/del till vagnen men den ligger kvar i sin förpackning tills det är dags.

Skötväskan är en vanlig väska från Svenskt Tenn som hängt med i ett gäng år nu. Himla bra och rymmer mängder.

 

IMG_2892

IMG_2888

IMG_2890

IMG_2896

IMG_2897

 

kram

Julia

Gravid vecka 21

IMG_2966-tile

IMG_2976

IMG_2960

IMG_2967

IMG_2973-tile

IMG_2963

IMG_2948

Godmorgon finisar!

Oj jag har ju alldeles glömt av gravidrapporten!

Det blev så vimsigt där efter ultraljudet nämligen häromveckan. Beräknat förlossningsdatum flyttades fram fyra dagar så i fredags först gick jag in i vecka 21.

Så ja vecka 21 är det nu och mer än halva graviditeten har passerat.

Gårdagens jag när vi var på väg till 2-års kalaset. Jag kan fortfarande ha alla mina vanliga kläder ( förutom en del jeans ) tack och lov så det är en äldre klännig jag har på mig köpt i en lokal butik. Ballerinaskorna kommer från Flattered. Vill verkligen undvika att behöva köpa på mig allt för många gravidplagg.

 

Men så till en lite mer utförlig rapport då för den som tycker att det är spännande med graviditeter förstås.

 

Allmänt

Jag känner mig så oerhört lycklig och tacksam som får vara med om det här igen. Känslan av att man bär på någon redan så älskad och speciell. Gör att man själv känner sig väldigt speciell. Det känns också helt enormt stort att vi ska bli sex stycken i vår familj. Jag ska bli mamma till fyra!!! Otroligt, enormt och fantastiskt!

Humöret pendlar. Samtidigt som jag känner mig klokare, lugnare och mer ödmjuk än någonsin med ett inre lugn och känslan av att meningen med livet är just det här. Så har jag även en oerhört stark känsla för vad som är rätt och riktigt just nu. Ingen trampar på varken mig eller min familj under några omständigheter känslan. Och känslorna ligger vääääldigt mycket utanpå. De lyckliga likväl som de där frustrerade när man känner att saker och ting inte går preciiiis exakt som planerat. Små saker. Så som det brukar vara helt enkelt.

 

Träning och vikt

Jag joggar fortfarande och det brukar bli ungefär 3 pass i veckan. 6 kilometer i lugnt lugnt tempo och än så länge fungerar det bra. Det var faktiskt räddningen den där första tiden med illamående och trötthet, att ta sig ut på löprundor. Planen är att byta ut dessa mot promenader när kroppen inte vill längre.

Jag har gått upp 6 kilo, från 57 till 63. Jag gick upp 25 kg + under alla mina tre tidigare graviditeter och tänker faktiskt inte under några omständigheter bli så tung igen. Inget semmelfrosseri ( tusan också haha ) efter årsskiftet med andra ord. För det är en PÄRS att gå ner sedan och ingen fest att vara så tung till mina 163 centimetrar.

 

Boa 

Jag har inte riktigt gått loss helt ännu mer än att jag vill att allt ska vara rent rent och lite till rent. Jobbigt läge i en redan ganska så stor familj haha. Typ omöjligt. Men jag har lyckats hålla tvättkorgen tom i säkert en månad nu så ni kan ana att jag hänger skapligt mycket i tvättstugan. Sedan så vill jag gärna fräscha till lite ytskikt här hemma innan bebis anländer och så mååååste jag ta tag i det där med att göra fotoböcker. Bums!

 

Magen

Magen börjar puta mer och mer och de är mest om kvällarna och morgnarna jag känner små bufflar. Det är en lugn liten än så länge.

 

Mat och cravings

Just nu känner jag att jag har ganska normala matvanor. En hälsosam vardag och mycket gott om helgerna. Suget går lite åt hållet ”det man åt som barn på 80-talet”. Ni vet kräm med mjölk, limpmackor med hushållsost och tanken på en skopa big pack med konserverad fruktsallad lockar fast jag har inte genomfört det än haha. Rostbröd med smör ost och sylt/marmelad och oboy. Mm ja ni förstår nog ungefär … Och äggmackor. Varje morgon en äggmacka.

 

Krämpor

En enda. En som man typ nästan vill dö av. För att det gör ont och är hemskt på alla sätt. Alltså jag gråter en skvätt av tanken på om jag ska behöva dras med det här från och med nu och framåt. Det är heeeeelt hemskt. Orkar inte. Fick det ( pallar inte ens skriva ut namnet på tillståndet men ja ni fattar, i alla fall ni som arbetar inom äldreomsorgen eller som varit gravida då det är vi och de äldre som kan drabbas av det här och vet ni inte vad jag pratar om så var glada för det ) första gången när jag väntade Belle men då var det bara någon vecka kvar av förlossningen.  Och jag som i övrigt mår sådär oförskämt bra. Jaja det får lov att lösa sig. Helst nu. Tips någon? Förutom rätt kost, motion och receptfria läkemedel?

Peppar peppar peppar allt är i sin ordning för nu. Jag vaknade imorse och kände mig precis som vanligt. Måtte det hålla i sig nu!!

 

Hoppas ni får en riktigt bra måndag!

Jag ska styra upp med gårdsbutiken lite. Öppet till helgen som kommer nämligen. Och fortsätta lite med fotografering och redigering av bilder.

puss

Julia

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!