Välkommen till min värld av vackra saker, inredningsdrömmar, projekt, loppisfynd, skönhet, livet på landet, godsaker, kuddar i mängder, kläder, blommor och allt jag älskar.
I vårt lilla sekelskifteshus bor jag Julia 32 år gammal, min man C och våra älskade barn Noell 9 år, Elle 7 år och Belle 2 år.
Jag har lämnat skolvärlden som pedagog för att istället driva inredningsbutik och blogg. Att vara egenföretagare är fantastiskt!
Min passion i livet är inredning, makens passion (snarare mani) är renovering. Nya projekt är på gång ständigt.
Goddag ja hyvää päivää…(jag vet att jag har några läsare från andra sidan Östersjön och faktiskt så kan jag lite finska 😉 ) !
Ååh här springer jag runt som ett litet nervvrak med rosenknoppen under armen. Packar några paket, viker tvätt ( som vaaaanligt ), försöker få någorlunda ordning på barnens rum och funderar på när jag ska klämma in lite måla naglar och piffa till mig tid inför morgondagens plåtning. Ja just. Och så är jag nervös över uppgraderingen på Taekwandon som Noell går på. Det har tränats på pomsar och splittar och spagater och gud vet vad ( och gud vet vad allt heter )…det ska bli SÅ spännande att få se 🙂 Om allt går som tänkt får han sitt efterlängtade gröna bälte…
Men just nu, fokus på att plocka plocka plocka och så får jag köra ett varv med dammsugaren ikväll.
Och så skulle jag så himla mycket behöva ett par extra händer som sydde ett nytt överdrag till lampskärmen…ni ser vilken jag menar?
Jag har nattat feberhet liten rosenknopp. Så himla himla typiskt. Tidningen Family Living kommer hit och gör ett reportage på torsdag och hela huset är i kaos. Allra helst skulle jag behöva måla om alla ytskikt från golv till tak, byta ut köket och ha hit typ Victoria Skoglund med team för att styra upp trädgården. Men så blir de ju inte. Jag får nöja mig med att vika undan tvätt och byta till rena handdukar på toaletten typ. Jag känner mig alltid så himla nervig inför sådant här och ångrar alltid att jag sagt ja. Kanske därför jag så sällan ställer upp…nåväl detta blir bra, de är ju proffs och dammtussar brukar inte synas på bild 😉
Alltså allvarligt talat. VARFÖR blir man så himmelens sugen på färgglada små bikinisar ( som man absolut inte passar i ), sköldpaddsmönstrade saronger ( jag använder ju inte ens det, eller jo, en sjal modell större på Belles vagn som solskydd och som lite värme på flygplanet ), hattar i galna och helt omöjlig modeller, små påsar med oidentifierbara kryddor, ouzo ( som jag bara inte ens kan få i mig vid dödshot ), märkliga godsaker som bara slinker ner i rejäl värme och semesterglädje och snäckskalsmobiler som känns helt rätt där och då men som bara blir urmysko att hänga i taket härhemma. Alltid samma visa. Men detta året lyckades jag riktigt bra
Så här ser ni mitt semesterkrims och faktiskt. Bra jobbat eller hur? Helt gångbart härhemma. Till och med krimskramsskorna i guld. Snyggt till jeans och enkelt bomullslinne tycker jag 🙂
Brukar ni också HELT byta smak under semestern? För att sedan komma till sans väl hemma. Ja redan på flygplanet hem…