JULIA K

Och så kom jag hem…

Till Björsta. Efter en lÃ¥ng dag som började redan före gryningen. MÃ¥nga mÃ¥nga timmar i bilen alldeles själv med radion som sällskap pÃ¥ hög volym. Jag har tänkt färdigt mÃ¥nga tankar som jag i vanliga fall inte hinner tänka färdigt, sjungit högt till favvolÃ¥tar, saknat barnen trots att de knappt hunnit förstÃ¥ att jag varit lÃ¥ngt lÃ¥ngt borta över dagen, skippat rutiner för att jag har inte behövt ta hänsyn till nÃ¥gon annan än mig själv, sippat pÃ¥ islatte, njutit av vackra vyer och ja framförallt sett huset vi spanat in. Nu mÃ¥ste jag lÃ¥ta det hela sjunka in. Ordentligt. Och blir det inget sÃ¥ sörjer jag inte de vi ”förlorar”. För vi har ju vÃ¥rt älskade Björsta. Möjligen blir jag aningens sur över att vi inte har modet. Att vi inte vÃ¥gar.

Ni ser väl hur tjusigt detta kan bli?

Nu största godisskålen!
Kram Julia

Jag åker!

 
Påsken är en väldans kravlös och skön högtid tycker jag.

Ja menar jämför med julens alla måsten?

PÃ¥sken innebär för oss allt som oftast vÃ¥rväder. 

PÃ¥skgodis!! Jag älskar pÃ¥skgodis. Om nÃ¥gon hittar de där smÃ¥ smÃ¥ smÃ¥ sockriga pastellfärgade hÃ¥rda godisäggen som knastrar i munnen och innehÃ¥ller nÃ¥gon sötsliskig sörja sÃ¥ vill jag gärna ha ett kilo. Minst. Ni vet de där smÃ¥ som ingen tycker om. Förutom jag. Inte sÃ¥ konstigt att de inte längre finns antar jag…

Barnen fÃ¥r alltid leta efter pÃ¥skägg i trädgÃ¥rden. Och varje Ã¥r glömmer vi vilken dag som är den stora pÃ¥skäggsletaredagen. Inte lÃ¥ngfredagen iallafall… Men vi siktar allt som oftast in oss pÃ¥ en lördag. Det brukar bli bra det 🙂

Man kan gömma annat i påskäggen också såklart 🙂

Jag som inte brukar tänka nämnvärt pÃ¥ pÃ¥skpynt slog till pÃ¥ ett gäng ägg och de allra raraste kaniner man kan tänka sig frÃ¥n Maileg. Finns nÃ¥gra kvar i butiken för den som tycker om och vill pynta PÃ¥sk…


Hej hopp…

Vet ni. Jag Ã¥ker. Imorgon bitti tidigt sÃ¥ Ã¥ker jag pÃ¥ husvisningen. 

Om jag i ord kunde beskriva vilket stort steg de är för mig. För mig som avskyr allt som har med förändring att göra. Om det sÃ¥ gäller att byta färg pÃ¥ mitt nagellack. Ja sÃ¥ pass liksom. 

Inte för att jag tror att vi slÃ¥r till och genomför detta. Men för att komma vidare och fÃ¥ lov att njuta fullt ut av vÃ¥ra knoppande syrener här i Björsta ( de är pÃ¥ gÃ¥ng ) sÃ¥ mÃ¥ste jag göra detta. Jag fÃ¥r helt enkelt se det som en mysig liten tripp 🙂 

Tidig kväll blir det för jag siktar på att ge mig av i gryningen. Allra senast.

Kram Julia

Ps, Alla rara påskpinaler finns i min butik. Och eftersom danskarna är härliga och världsduktiga på inredning men aningens svåra ibland så är det det som finns just nu som gäller i påskpyntsväg 😉 Jag ska försöka få till en påfyllning men kan inget lova.

Tapetkärlek och husvisning!

Godmorgon rara!

Mmm…jo faktiskt. Husvisning. Jag har inte varit på husvisning sedan vi fann vårt Björsta. Jag minns känslan när vi på tumanhand, jag och Carlos åkte upp för lilla grusbacken den allra första gången och såg den lilla gården. Mitt hjärta blev alldeles varmt och jag kände att här vill jag bo. Här är hemma. Och hemma blev det. Trots en helt galen budgivning. 

Jag var 21 år gammal då…och var i färd med att avsluta pedagogstudierna vid Lärarhögskolan. Vi bodde på Östermalm i vår vackra vackra huvudstad. På Brahegatan 12. Bästa gatan. Jag och Carlos. Han trivdes inte i innerstan. Jag trivdes ypperligt men kände mig redo för nästa steg i livet. Jaa och så blev det ju verkligen…

Vårt Björsta var ett totalt renoveringsobjekt och allt man kan tänka sig att behöva göra har gjorts. Och nästintill allt har Carlos gjort själv. Han är så rysligt duktig!

Men varje januari, sedan några år tillbaka får vi ett helt enormt sug efter nya utmaningar och projekt. Vi börjar ju så smått bli färdiga här. Vi letar lämpliga objekt, funderar, drömmer, planerar och försöker att fundera ut hur vi ska göra. 

När väl syrenerna börjar knoppa och våren kommer till Björsta faller våra entusiastiska, energifyllda drömmar och planer i glömska….precis lika kvickt som de kom. 

Men nu är vi där igen. Mitt inne i ”leta hus bubblan”.

Så imorgon planerar jag en liten tripp nedåt i landet. Och faktiskt ja… Jag ska gå på en husvisning! Om jag inte blir alldeles för skakig och nervös för då tänker jag förtränga det där alldeles fantastiskt vackra huset med oändliga mängder potential och njuta av det det vi har och invänta syrenernas knoppar.


Och en till galen sak. Som nu lite bleknar av galenskapen ovan *haha* är att jag blev så vansinnigt förälskad i en tapet från Sandbergs så att jag var tvungen att köpa mig en rulle bara för att. I vårt hus har vi ju då inte en endaste ledig ynka vägg men vem vet…snart kanske jag har nya rum att tapetsera och inreda…

                                         Hejsvejs från stordrömmaren Julia!


Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!