Julia K

Heeej mina finaste!

Jag hoppas att ni har det bra?

Här är det väääldigt segt och gäspningarna avlöser varandra.

Och ovan. Suddiga bilder från en suddig kväll. Jag och Carlos. Och så en glimt från det ganska så gulliga lilla hotellrummet i sann 1700-tals feeling som vi övernattade i.

Jag och min älskling gjorde stan igår. Typ. Något åt det hållet iallfall.  Vi var iväg på tumanhand för första gången sedan Belle föddes. Och det är tre och ett halvt år sedan så då kan ni kanske förstå själva storheten i det hela? Tre och ett halvt år. Fyllda med kärlek, lycka, sorg, oro, vardag, helg och livet. Älskar ju faktiskt det. Livet. Vår vardag.

Men detta dygn på tumis var så härligt så att det är inte klokt. Är liksom ännu mer kär i min Carlos nu. Hur nu det kan vara möjligt…

Lite julbord, lite utgång, mycket hotellfrulle ( det var nog det allra bästa nästan och äggröran var perfa! ) och shopping.

Men nu är det som sagt var väldigt trött läge här efter inte allt för många timmar av sömn. Men hjärtat är lyckligt och jag är återigen fylld av energi och en oerhört varm tacksam känsla.

Kram

Julia

Det är något med övergivna hus. Fascinerande, ledsamt, spännande, kusligt och alldeles fantastiskt på en och samma gång.De få gånger jag åker ut på landsbygden och ser övergivna gårdar eller hus så liksom pirrar det till i hjärtat…och så har det precis alltid varit. Sedan jag var liten.

Jag minns när jag som barn tillsammans med vännerna cyklade till ett övergivet slott i närheten av där vi bodde. Ja det är alldeles sant. Ett övergivet slott! Och alldeles intill en lika övergiven trädgårdshandel. Slottet var igenbommat men något fönster var öppet och vi vågade oss in ibland. Och förlorade oss in i fantasiernas värld. Vem hade bott här…? Hur hade det sett ut under sina glansdagar…?

Vid den gamla trädgårdshandeln fanns skärvor av gamla krukor och ibland hade vi tur och fann små hela som vi kunde odla i. Jag var superintresserad av odling och trädgård som barn och hade en egen liten kolonilott på mellanstadiet. Och där fanns fantastiska blommor som förvildat sig. Som vi plockade och gjorde vackra buketter av. Idag är platsen tagen i omsorg igen men slottet är fyllt av bostäder och den gamla trädgårdshandeln är nog igenbyggd med bostadshus.

Hursomhelst. Om nu någon är lika fascinerad som jag av det där övergivna, lite kusliga, spännande och vackra så bara måste ni spana in bilderna på 35 enastående platser som får dig att häpna! Och missa inte tandläkarmottagningen, * ryyyys alltså *!

Bilderna finner ni här inne hos Metro Mode.

Foto: Christian Richter

Heej vänner!

Läget?

Här är det tippelitopp!

Ska alldeles straxt susa iväg och hämta hem älsklingar och Belle tar redan helg så jag har en skön helgfeeling i kroppen redan.

Jag har knåpat ihop några julklappstips som ni ska få läsa inom kort och redigerat ett gäng bilder till butiken.

Dagarna går så fasligt snabbt så jag får jobba undan lite ikväll också tror jag…

Ses snart igen!

puss

Julia

Jo då skippar man att göra de där urtrista kulproven ni vet? Som jag gjort i alla evigheters evigheter, och visserligen lyckats fint med mer eller mindre men ett himla passande och provande är det tycker jag. Och termometrarna har jag lyckats dränka i smeten. Ja ni hör ju.

Så jag dansade lilla glädjedansen efter att ha upptäckt denna fiffiga sked. Med inbyggd termometer! Och kolorna blev alldeles perfekta. Lagom mjuka och lagom sega. Så var julens kolor kokade, skurna i härligt stora bitar och varsamt inslagna i smörpapper.

Nu ska jag beställa en gosig tröja som jag hittade på HM och fylla på min futtiga garderob med träningskläder.

Natti

Julia

Och ja just. Skeden köpte jag på Ica och blir ni sugna på att koka kola, så finner ni receptet nedan:

BAKA LYXIG KOLA TILL JUL!