Alltså ibland blir man sådär besviken att man har lust att sätta sig rakt ned på marken och lipa. Eller är det bara jag?
Besviken över något supervärdsligt ytligt alldeles oviktigt. Men som uppenbarligen betyder mer än man tror. Jaa hmm det där med väskor rör visst upp mina känslor. Jag har alltid tyckt om väskor och måste jag välja så lägger jag hellre mina slantar på en väska än ett par skor. Om jag måste vill säga.

Jag hade en sÃ¥dandär superdrömväska pÃ¥ span frÃ¥n Mulberry sedan Ã¥rsskiftet. I ett vackert ljusbrunt mjukt skinn med flätad rem i en perfekt ”ta med plÃ¥nbok, telefon, en blöja och servetter storlek”. Precis vad jag behövde. När man har tre barn och allmänt mycket att dona med sÃ¥ är inte prioritet ett att ta sig till storstaden för att spana in väskor. Ja inte passar det rent ekonomiskt heller för den delen med lyxiga väskor. Men sÃ¥ fick jag äntligen till det häromveckan.

Väl i butiken sÃ¥ insÃ¥g jag ganska snabbt att sortimentet sÃ¥g mycket magert ut och det kändes i hela magen att ”min” väska verkligen inte fanns ens i närheten. Mycket riktigt sÃ¥ fanns väskan inte kvar i sortimentet och de hade dessutom REAT bort det.

Men jag är inte den som ger upp inte! PÃ¥ Åhlens fann jag en väska, inte ett dugg lik drömväskan men en helt klart värdig ersättare som jag redan trivs superbra med. Mmm ja det här med väskor är inte pÃ¥ blodigt allvar alls….men nästan ;)!