Men hej…
Idag är en dag som är sådär. En dag när tårarna bränner farligt nära ögonlocken. En dag när tårarna trillar trots att jag inte vill. Trots att jag bestämt att jag faktiskt inte ska fälla några. Men inte kan väl jag hjälpa att jag är en sådan som har nära till känslorna hurdana de än är inte. Imorgon är det en ny dag och den är alldeles säkert så himla mycket bättre än denna.
Jag menar, sol, torsdag ( älskar ) och nya tag kan bara bli bra…
Jag är medveten om att detta är ett så kallat lyxprobelm som vi orsakat alldeles själva. Det här med att leta efter nytt boende trots att vi älskar vårt Björsta. Att köpa hus kan vara en av de allra mest påfrestande saker man frivilligt kan utsätta sig för tror jag. Mentalt. Och oj som vi har letat. Och åkt långa långa vägar. Och budat och budat…
Idag så fick vi då äntligen besked. Drömhuset gick oss om intet och jag känner mig uppriktigt sagt hemskt ledsen över det. Och jag vet…allt har sin mening och så ÄR det verkligen på riktigt. Vad gäller det mesta men kanske inte allt ( ohyggliga sjukdomar, krig och svält klarar vi oss alla utan ). Men detta har sin mening alldeles säkert bara de att jag inte vet vilken ännu.
Så. Nu satsar vi allt på vårt älskade Björsta och Carlos pysslar om gårdens ytterkanter det vill säga husens paneler/väggar och staket/plank. Jag får en riktigt *Skansenfeeling* av detta. Lovar fler bilder när den faluröda färgen tagit plats…
Kram
Julia
Så tråkig för er! Men som du skriver, allt har sin mening, det är bara att du inte vet om den än! Kanske var det för barnens skull..
O du, drömmar är viktiga att ha i livet och man har rätt att vara ledsen när de inte går i uppfyllelse! Ingen vet heller vad som väntar runt hörnet, håll fast vid dina och era drömmar om gamla hus, kanske dyker ert upp i framtiden!
KRAM //Jessika
Såklart att det måste få kännas tråkigt! Det är ju en stor process det där. Och som du säger, det finns nog en mening med allt ändå.
Kram
Åh ni är verkligen omtänksamma och rara, tack! Jo vi blev överbudade. Däremot så skulle säljaren (svenska kyrkan) överlägga vem som skulle få köpa. Det föll ändå till sist på högst bud vilket ju känns rättvist. Vi hade nått vårt tak. Och den gick upp med en och en halv miljon. Inte helt vad vi tänkt oss…men vi var nära. Det räckte tyvärr inte. Kram
Verkligen tråkigt för er skull men vet du, det finns säkert en plan och det bästa har nog inte dykt upp än tror jag. Gråt ut så att du kan lämna huset och sedan får vi se vad som händer framöver. Det vet ingen! Stor varm kram Jenny
Hej Julia!
”Beklagar sorgen” men som du skriver så finns det nog en mening med att det blev som det blev.
Det hade varit otroligt roligt att få se hur ni hade rustat upp det nya (gamla) huset. Samtidigt kan jag hålla med om att det verkar lite galet att flytta så långt iväg och ifrån det fantastiska hem ni redan skapat som fyller oss tittare och läsare med njutning och inspiration till bredden!
Jag undrar dock oxå, fick ni inte reda på när ni blev överbjudna? Hade ni ingen chans att buda mer?
Ska ni fortsätta spana på drömhus eller stannar ni i Björsta?
Lycka till med allt.
Kramar Helena, Ystad.
Hej Julia!
Åh vad tråkigt! Var själv i samma situation innan jul,vi gick miste om drömhuset:(
Skönt att ni ändå har ert vackra Björsta!
Kraam Jenny
Tråkigt men säkert har det en mening som du säger. Jag ser fram emot många bilder från er trädgård som jag älskar och ert hus som är hur gulligt som helst. Du är en av mina inspirationskällor.
Kram Liselott
Åh så trist, ledsen för er skull. Men allt löser sig nog till det bästa. Och ert björsta är ju helt fantastiskt!
Styrkekramar Anna
Så himla tråkigt!! Jag har själv varit där och det är så jobbigt när drömmen spricker…
Hade säljarna något specialkrav på köparna som ni föll på eller förlorade ni en budgivning? Var låg huset?
Ni kommer hitta något bättre och ni bor fantastiskt!!!
Kramar