Godmorgon rara!
Mmm…jo faktiskt. Husvisning. Jag har inte varit pÃ¥ husvisning sedan vi fann vÃ¥rt Björsta. Jag minns känslan när vi pÃ¥ tumanhand, jag och Carlos Ã¥kte upp för lilla grusbacken den allra första gÃ¥ngen och sÃ¥g den lilla gÃ¥rden. Mitt hjärta blev alldeles varmt och jag kände att här vill jag bo. Här är hemma. Och hemma blev det. Trots en helt galen budgivning.
Jag var 21 Ã¥r gammal dÃ¥…och var i färd med att avsluta pedagogstudierna vid Lärarhögskolan. Vi bodde pÃ¥ Ãstermalm i vÃ¥r vackra vackra huvudstad. PÃ¥ Brahegatan 12. Bästa gatan. Jag och Carlos. Han trivdes inte i innerstan. Jag trivdes ypperligt men kände mig redo för nästa steg i livet. Jaa och sÃ¥ blev det ju verkligen…
Vårt Björsta var ett totalt renoveringsobjekt och allt man kan tänka sig att behöva göra har gjorts. Och nästintill allt har Carlos gjort själv. Han är så rysligt duktig!
Men varje januari, sedan några år tillbaka får vi ett helt enormt sug efter nya utmaningar och projekt. Vi börjar ju så smått bli färdiga här. Vi letar lämpliga objekt, funderar, drömmer, planerar och försöker att fundera ut hur vi ska göra.
När väl syrenerna börjar knoppa och vÃ¥ren kommer till Björsta faller vÃ¥ra entusiastiska, energifyllda drömmar och planer i glömska….precis lika kvickt som de kom.
Men nu är vi där igen. Mitt inne i ”leta hus bubblan”.
SÃ¥ imorgon planerar jag en liten tripp nedÃ¥t i landet. Och faktiskt ja… Jag ska gÃ¥ pÃ¥ en husvisning! Om jag inte blir alldeles för skakig och nervös för dÃ¥ tänker jag förtränga det där alldeles fantastiskt vackra huset med oändliga mängder potential och njuta av det det vi har och invänta syrenernas knoppar.
Och en till galen sak. Som nu lite bleknar av galenskapen ovan *haha* är att jag blev sÃ¥ vansinnigt förälskad i en tapet frÃ¥n Sandbergs sÃ¥ att jag var tvungen att köpa mig en rulle bara för att. I vÃ¥rt hus har vi ju dÃ¥ inte en endaste ledig ynka vägg men vem vet…snart kanske jag har nya rum att tapetsera och inreda…
Hejsvejs från stordrömmaren Julia!
