Klart det ger sig, så är det ibland. Vissa dagar upp, vissa dagar ner.

Kram på dig!
/Sara

Hej Julia!
Har provat att baka brödet och det blev super gott. perfek till 1 års kalaset i helgen.

Jag kommer ihåg när min son började dagis för två år sedan, usch vad jobbigt det var. Inskolningen gick jätte bra men när vi skulle lämna ”på riktigt” kunde jag inte sluta gråta. Men som alla andra skriver det går över. Men det är en klen tröst när man står där och hjärtat känns som det skall sprängas. Jag tror dock att din höst kommer bli toppen, längtar efter lite höst inspiration från dig.

Kram Ulrika

Känner så väl igen mig själv i dina ord .men jag lovar att det blir bättre .
Visst är hösten mysig .Tänk på alla ljus man får tända i skymmningen och bara mysa på sin favoritplats i soffan .

Kram Ewa

Hej fina Julia!

Jag känner igen mig så mycket i det du skriver om vemodet som mammahjärtat plågas av då det blir så påtagligt att barnen blir större. Jag känner ett styng av sorgsenhet och vemod, men också glädje och stolthet varje höst, då barnen glada i hågen traskar iväg till skolan med nya väskor och höstskor och jag står där och fattar ingenting; hur kunde de bli stora såhär snabbt? Men dessa veckor som kommer varje höst ser jag som ett kvitto på att man njuter av livet och nuet, att man inte hela tiden längtar till ”sedan”. Och jag hoppas att det betyder att man kan ta fram minnet av sina barn som små telningar, och njuta av det även sedan, när de är stora.

Varma kramar / Kerstin

Visst är det vemodigt!! Mina små skolas in nu med, känslan av att den tid är över då jag hade dem hos mig jämt, visste allt, såg allt är över och en ny fas tar vid. En liten sorg trots att förskolan är bra och att jag längtar efter arbetet. Dubbla känslor, en konst att leva med.

Hej Julia!
Vilka vackra bilder!

Jag kan förstå ditt vemod, en period man lämnar bakom sig känns ju…speciellt när det handlar om barnen. Man får ju inte tiden igen och tiden går så snabbt.

Jag älskar också denna tid som kommer nu. Klippte på formklippta buskar ikväll och de hade börjat anta en gulaktig ton, jag blev så där oförklarligt lycklig! Tycker sensommar/höst är magiskt vackert!

En skön ny vecka önskar jag dig!

Kram mariette

He Julia!
Jag känner så igen de där vemodskänslorna i samband med inskolning. Det är ju inte det att förskolan inte är bra, och säkert behöver barnen det också. Men det är ju slut på en epok i livet, kanske skaffar men inga fler barn och då är det ju sorgligt att mammaledighet, och allt mysigt i samband med det, är slut. Men det går över! Jag lovar. På nåt sätt inser hjärnan att man inte förlorar sina barn för att man lämnar dem på förskolan 🙂
Ha en skön höst (fast jag hoppas att det är sommar ett tag till)!
Kram Anna

Båda mina barn gick oxå på ur och skurförskola och vi tyckte det var helt super…oftast (alltid) ute med barnen och ett helt annat tänk som många ’vanliga’ förskolor inte har, pedagogiken var fantastisk! Lycka till med allt nu Julia! En order kommer fån mig alldeles strax hihi. Må gott, Kram Sofia

Förstår att du känner vemod.. Det blir bättre ska du se! Låter som en väldigt bra förskola du fått tag i! 🙂 Mjölkkannan är sååå fin! Härligt med äppelkvisten! Ha en skön söndag – kram E

Förändringar är ju alltid förändringar. Innan man riktigt kommit in i nya vanor kan ju det kännas lite vemodigt. Hoppas du känner dig bättre snart.

Hejsan ja vemod har nog vi alla känt och det är nog en del av att vara mamma tror jag men det kommer och går. hoppas du har en bra söndag kram jessica

Love the photos specially the milk jar. Have a sunny day and hope your sadness – romantic sadness as 19th century poets would like to call it!!, is gone. Take care,
Rosa

Vi ska inskola vår lille Lucas om ganska exakt en vecka och det känns oxå väldigt vemodigt. Det är snart 1 år sedan han såg dagens ljus, tiden har gått så fort och det känns som om man inte riktigt hängde med den här gången.

Om jag hade varit frisk så hade jag gärna varit mammaledigt, men eftersom jag blivit sjukskriven så måste vi skola in honom. Men vi har oxå världens bästa dagis.

Ett kristet dagis, där även storebror Isaac går. Personalen är fantastisk och vi är så glada att just vi fick en plats där.

Ha en härlig söndag, ps din blogg är helt underbar!!!

Ha det gott! / EDS Mamman

Hmm, ibland ramlar sådana känslor över en, men brukar gå över. Kanske att barnen börjat på dagis, en förändring som både är rolig men samtidigt så kan man känna att man inte hänger riktigt med.
Ha en fin fortsatt helg
kram M

hej…..brukar få lika sådana vemods känslor så fort skolan tar vid..om det är för man saknat sommaren som varit…eller att man vet att det är ett helt år till nästa, vet jag inte…men vemodigt är det här med..o hoppas det går över!

Trevlig lördags kväll!!
Kramis Millis ♥

Jag förstår ditt vemod, jag ska snart inskola min dotter på förskolan och jag ser inte fram emot det, trotts att jag är förskollärare och tar emot nya små underverk då och då och vet att allting slutar gott, men det går inte att jämföra. När jag går in på din blogg får jag ett inre lugn, tusen tack för det! Och ett stort tack för den fin fina brevkorgen jag beställde från din webshop förra veckan, jag är super nöjd. /Stina

Det ger sig..tänk vad konstigt om du INTE kände vemod efter så många år hemma med sötisarna.
Som vanligt bjuds man på vackra bilder. Må bäst /Sophia

Det kommer absolut at bli bedre – kan godt forstå du er lidt vemodig, Det viser bare at du er en omsorgsfuld mor:-)

Vent og se – i morgen er der atter en dag, med nye glæder og udfordringer:-)

Kram Pia

Vemod är nog rätta ordet. Det där med inskolning brukar få en att tänka igenom livet en aning. Hur man lever, hur man vill leva, hur man vill att barnen skall växa upp. Det låter som om ni har haft tur och fått plats på ett fint ställe med sunda värderingar. Då går allt lättare. Då ger sig nog vemodskänslorna snart skall du se. SJälva har vi ett år kvar innan lillen skall in. Jag skjuter vemodet på framtiden ännu en tid…

Ha en fortsatt fin helg.

Anna

Det GÅR över vännen! Jag vet! Men tillåt dig att känna lite vemod också – det tyder bara på hur mycket du älskar & värnar om dina små!

All styrka till dig! ♥

Kram Jes

Vi är också mitt upp i en inskolning på förskolan och jag känner precis som du…vemod. Allt verkar bra, fröknarna verkar bra, metodiken verkar bra, barnen är ute mycket både i skog och i den fina uteplatsen dagiset har och de andra barnen är fina..men jag saknar och sörjer den tid som varit helt underbar och som aldrig kommer igen. Kan inte hjälpa det. Min lillkruttis är en hemma-Ella, inte dagis-Ella..

Kram!

Jag tror att det är en sund relation..man får slitas ett tag med att lämna ansvaret över sina barn till någon annan. Både för barn och vuxen kan detta vara en svår preiod..men efter detta är det ofta så kul att se stoltheten över att kunna få nya vänner för barnet och förälder får vuxentid. Jag är själv fröken som tar emot dessa små individer.
Kram Lotta

Lät ju inte så roligt, men tänk att imorgon är en annan dag och du kanske fullkomligt strålar av lycka då! Hösten är ju härlig och jag längtar massor 😀 Just nu sitter jag och svettas floder och graderna på Mallorca är fortfarande hemska… Över 30 grader varje dag!

Hoppas att du får en mysig lördagskväll och att du mår finfint imorgon!

Kramar

Angelica

Hallo… Vet hur du känner. Kan tipsa om Rosen Rot,,, dom har jag ätit, å jag kände verkligen stor skillnad! Märkte när jag hade missat nån,,, och så… Så jag tycker att du ska köpa dom! på Hälsokost! Man ska inte behöva må dåligt!!!!

Ha de så gottit”kram josse

Det är högst normalt att känna som du gör, trots att barnen har det bästa tänkbara på förskolan.

Du är mamma, en kärleksfull sådan!

Stay strong!

KRAM

man kan få känna sig lite tung och vemodig ibland, det gör ingenting. Om några dagar så har du kommit ur det och inser att kidsen har det kalaskul och du får tid att göra allt fint hemma som du brukar visa för oss. Det kommer att bli en fin höst …