Det gör så ont i hjärtat!
All denna obegripliga ondska.
Dagar som dessa. När det sker övergrymma fruktansvärda dåd mot oskyldiga människor så känner jag än mer tacksamhet för mina egna dagar. Enkla helger med så mycket kärlek och trygghet.
Vi är samlade. Jag, Carlos barnen. En pärlar, en bygger altan ( ja det är sant ), någon myser i fåtöljen med sin Ipad. Jag plockar med krukor och växter i växthuset. Förbereder vinter. Petar ned lite lökar i rabatterna. En älskad söndag helt enkelt. Jag funderar på stort som smått. Försöker inte ens att förstå vad det är som sker i världen för det går inte. Hur ska man kunna begripa ren och skär ondska? Energin lägger jag på det som jag har här och nu. Men jag skänker många varma tankar till alla som drabbats av den senaste tidens grymheter.
Jag är så så tacksam för livet som jag har. Ta hand om er!
Vi ses snart igen.
kram
Julia
