Liten rosenknopp påväg till föris. Hon som trivs allra allra bäst hemma. Men som ändå efter dagens slut tycker att det var nog ganska roligt ändå. Där på föris. Ryggsäcken ska alltid med. Alltid.

Dimman lättar över åkern. Ibland kan jag knappt förstå att jag får bo mitt i detta lugn och med naturen precis utanför köksfönstret. När vi flyttade hit så fanns en väg utanför köksfönstret. Nu är den igenbommad sedan ett gäng år och det är bara vi och åkern. Och rådjuren. Älgen. Räven. Haren. Och vildsvinen som jag gärna skulle vara utan, ryyyys alltså.

Ett stycke mandarin med sÃ¥klart. SÃ¥ gör ju syskonen. Packar ned en eller ett par frukter…

Hej vännerna!

Nu är vi på benen igen. Vi tar lite vardag innan helgen tar vid igen. Noell och Elle är i skolan. Och Belle fick landa i favoritfrökens knä om än något motvilligt. Det är ju förstås så mycket mysigare att vara hemma och äta jordgubbskräm med mjölk och titta på Prinsessan ( favoritprogrammet just nu ). Med mig inom räckhåll. Det kan man ju förstå.

Och jag har landat i kökssoffan. Äter min första frukost på dagar…knappt aptit men behövligt med energi för idag ska jag försöka göra allt det där jag inte gjort under veckan. På en dag. Lycka till till mig själv så att säga. Men det som hinns det hinns. Prio ett är att att få iväg ordrar och piffa till gårdsbutiken som är öppen på lördag. Nej nu ska jag göra allt och lite till!

Fin torsdag söta!

Julia