Hej!
Om ni bara visste. Jag känner mig så enormt tacksam för att ni finns och är så fina. Det är stort och generöst att ta sig tiden att läsa. Och lämna en hälsning. Vilket såklart precis aldrig är något måste här hos mig. Här finns inga måsten alls.
Men i alla fall. Verkligen ett stort tack till er. Jag uppskattar er. I slutändan så är vi alla människor. Med styrkor och svagheter. Lyckliga stunder. Och olyckliga. Sorger att bära och glädje att dela. Jag känner mig hoppfull och idag något starkare.
Men inte direkt starkare vad gäller vår eländiga förkylning. Belle sitter med en skål glass. Jag med en stor kopp te. Näsduksberget växer och känslan i kroppen är allt annat än kry. Fast lite lite mys ändå. Det snöar, brasan sprakar och jag har orkat med lite decemberförberedelser i form av att tvätta på pricken allt i vardagsrummet under dessa krassliga dagar. Om ni undrar över kaoset alltså. Nu är allt sådär nytvättat och härligt. Bara mattorna kvar som hänger på tork.
Hur mysigt ska det inte bli med julblommor och adventssjärnor och ljus i fönstren. Ungefär 25 dagar kvar till advent om jag inte minns fel och då pyntar vi loss!
Belle passade på att klättra i kuddhögen och jag sa: Var nu försiktig hjärtat!
Belle svarar: Men jaa ta det lugnt nu. Jag är ett barn ju mamma!
Så sant som det var sagt!
Hoppas ni får en fin tisdag.
kram
Julia
Hon är ju så klok att hon kunde varit släkt med mig ☺️???
Haha jaaa nästan alltså.
Tack Julia för din personliga, varma och mysiga blogg. Jag har läst i flera år och beundras så över din styrka. Fortsätt precis som du gör och tack för att vi får ta del av din vardag och allt fint du visar upp! Ps: är mycket mycket avundsfrisk på ert växthus! Själv kämpar jag på med min farmors gamla som är typ 40-50 år gammalt 🙂 Stor kram till dig!
Snart antikt nästan och säkert supercharmigt på sitt vis 🙂
Stort tack för fina varma ord till mig! KRAM och sköt om dig!
Hej!
Känner bara att du är en så oerhört vacker människa Julia.
Och jag känner igen oron, många gånger över det som vi inte råder så mycket över…
Det är jobbigt att inte ha kontroll och inte veta huur man ska tackla olika situationer.
När jag var sjuk och låg inlagd mycket hade jag en del vänner som kom och behövde lätta sitt hjärta.
Vardagsliga bekymmer, kärleksbekymmer…
Å så sa de.. Men hu, jag ska inte tynga dig med detta, du har det så mycket värre som kämpar mot leukemin.
Då sa jag just så: Jämför inte – vi har alla våra olika problem som vi brottas med. Det som är jobbigt för dig är jobbigt för dig.
Just nu är jag sjuk, men jag vill finnas för dig och lyssna och hjälpa om jag kan ändå.
Så det är så sant, vi bär alla på våra öden och de är av olika karaktär… Men ödmjukhet, det är en egenskap jag uppskattar STORT hos mmina medmänniskor.
Ta hand om dig och din juvel idag!
Kraaaam Anna