Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

JULIA K

Att följa sitt hjärta och den där känslan ni vet…

Hello onsdag!

Nu ligger vi nog i influensan här Belle, Noell och jag. Vedervärdigt. Varje millimeter av kroppen smärtar in och utvändigt.

Måtte detta gå över riktigt snart!

IMG_0270

Vet ni. Gränsen mellan modig och dum är nog ibland hårfin…

Många är ni som följt mina stapplande steg till ett nytt liv. Och frökenskapet. Vad hände egentligen?

Jag kom och jag gick. Lämnade en lapp och nyckeln i mitt fack och gick med lätta lyckliga steg nedför trappen och åkte hem.

Nu är jag åter en fri fågel och har gjort om min livsplan och lägger frökenskapet på hyllan. Eller jag ska prova på att vicka några dagar i veckan kanske men tänker inte söka någon anställning som det känns nu.

Tänk att allt visst har en mening. Och det där anställningsavtalet som aldrig blev påskrivet då chefen var sjuk och som jag oroade mig så mycket för. Oroade mig för just det faktum att det var osignerat. Jag fick avtalet i min hand första dagen men fick en känsla. En olustig känsla. Och jag bad om att få ta med avtalet hem och ta med dagen därpå.

Jag skrev aldrig på det. Lämnade den hemma. Jag kände mig rent av olycklig redan första dagen. Och det blev värre andra, och tredje än hemskare. Och på den tredje dagen bestämde jag mig för att följa mitt hjärta. Det blir absolut bäst så. Resten löser sig.

Och ja varför jag blev så olycklig där på förskolan? Barnen var så oerhört fina. Oerhört. Trots personalbrist och superstor grupp av barn från åldrarna 1 till 5 så fanns det en omtänksam, varm och fin känsla mellan barnen.

Men sedan fanns det inget mer. Ingenting. Jag kände av många orsaker att det här är ingen verksamhet som jag kan stå bakom. Det var kaos på många olika vis. Kort och gott. Jag hoppas att allt blir till det bästa där. Men det krävs nog stora insatser… Som inte jag är kapabel till att göra. Ens i närheten. Hade jag varit ung hade jag funnit mig…

 

Så det är onsdag. Och jag är hemma. Och jag känner mig lycklig och fri i själen! Om än vääääldigt krasslig.

Nya livsplanen innehåller alltså inga anställningar utan jag tror att jag provar på att vikariera lite. Och känner av läget. Fast skolvärlden kanske verkligen inte är någonting för mig…

Den här veckan hade jag tänkt ägna åt lilla gårdsbutikens renovering och hemsidefix.  Med min älskade islatte och tystnaden som sällskap. Men det får bli nästa vecka det.

Pjuh vilken pärs! Men allt har sin mening och jag är sjukt nöjd med mitt beslut. Och Carlos sendå. Älskade! Han supportar precis allt. Alltid. Det är fantastiskt att ha en sådan man vid sin sida.

kram

Julia

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
71kommentarer
  • så modigt, så starkt, så rätt!
    en jobbig fråga som jag brottas med just nu: ”hur vet man vad man vill bli när man blir stor?” Julia, vet du svaret? Eller har du tips på hur jag kan tänka?

    kajsa 2016-03-17 14:29:00
    Svara
    • Svar på kajsas kommentar.

      Alltså såhär tänker jag. Jag vet inte exakt vad jag ska göra resten av mitt liv. Men jag vet vad jag vill göra just nu och gör det. Men jag ser framför mig att jag kommer att prova på olika saker, utmana mig själv, kanske plugga… Och så tänker jag att man vet ju ofta vad man tycker om? Vad man trivs med att göra? I vilka situationer trivs man? Lyssnar man sådär riktigt noga och ärligt på sitt hjärta så vet man. Sedan kan det med tiden och livet förändras. Och det är en ganska skön känsla tycker jag. Livet är liksom lite för kort för att man inte ska ta ta i sina drömmar. Jag tycker att du ska vara ärlig mot dig själv. Sedan ska det självklart vara realistiskt. Räkningar ska betalas, mat stå på bordet. Men jag tror att vill man någonting tillräckligt mycket så ser man till att det fungerar. Vad det nu än må vara. Stort lycka till! Kram J

      juliak 2016-03-17 16:37:54
      Svara
  • Häromkvällen läste jag att du gått in i förskolans värld, läste det högt för min man i badrummet innan vi skulle lägga oss – förvånad – tycker du e så framåt & har så mycket intressant runt om dej! Jobbar själv inom Fsk och funderar ofta på hur jag skulle vilja ha det & om att göra förändringar . Sedan vår son fick en blodsjukdom i aug , har jag varit hemma en del samt nu arbetar jag & min man 50% var -vi försöker puzzla & byter av varann . Tyvärr känns det mer som stress & att man gör lite ” här & där” att inte räcka till.. Att ständigt bli drabbad av att bli smittad i Fsk / karensdagar – och pålagd fler uppgifter .. Mer tid från barnen för data och dokumentationer mm … Dessutom att komma hem till sina egna barn & vara trött & tappa tålamodet till de som man älskar mest .. Jag tycker du gjorde helt rätt som inte skrev på & tänkte Om., jag försöker själv göra förändringar i mitt liv å vet vad som räknas & är det Viktigaste , kram

    Svara
  • Jag är själv en person som lätt dömer ut nya situationer och känner i stort sett alltid att jag inte trivs om jag börjar en ny anställning, en utbildning etc. där allt känns nytt och obekant. Min första känsla är i stort sett alltid att jag tycker folk verkar lite tråkiga, inget känns bra och jag vill sluta. Det jag lärt mig genom åren är dock att den känslan nästan alltid går över efter ett tag och några veckor senare tycker jag att det känns riktigt bra och kan inte riktigt förstå vad jag tyckte var så hemskt i början. Vad jag vill säga med detta är att det är kanske lite kort tid att ge det tre dagar innan man ger upp… Jag har ju ingen aning om hur hemskt det var på ditt ställe, men ibland kan det vara bra att bita ihop och ge det en chans 🙂

    Sofia 2016-03-10 21:13:35
    Svara
  • Så alldeles helt och hållet rätt att följa hjärtat och lita på din magkänsla.
    Påminner om min egen situation för sex år sedan. Hade varit hemma med barn i fyra år och skulls söka nytt sjuksköterskejobb. Det kändes spännande men hjälp vilken ångest det framkallade när jag väl var där. Efter två dagar var ångesten förlamande. Kunde Internet äta och inte sova. Så jag backade. Jag jade ski it på ett avtal men fick förrklara att om de försökte tvinga mug att fullfölja så skulls det bars Leda till en sjukskrivning. Jag bara visste att jag inte orkade. Inte nu (då), inte en gång till.

    Précis som du så har jag en man som stöttar vilka beslut jag än fattar och vad de än må få för konsekvenser. Vilken lättnad och trygghet det är!
    Jag har aldrig ens för en sekund ångrat mitt val och idag har jag skaffat mig en ny utbildning och har ett jobb jag verkligen älskar att gå till.

    Förstår din frihetskänsla och lättnaden. Jag hoppas och tror att du snart hittat din fortsatta stig genom livet.

    Sara 2016-03-10 17:41:11
    Svara
  • Hej, instämmer med det jag läst att många redan skrivit. Modigt av dig att gå på magkänslan och jag kände på mig att det inte stämde helt för dig. Hoppas och tror att allt löser sig till det bästa. Kram

    Helena 2016-03-10 16:15:48
    Svara
  • Tycker du är modig ja 🙂

    Anna 2016-03-10 14:27:24
    Svara
  • Jag är i samma situation som du just nu. Har valt att säga upp mig från mitt trygga fasta jobb, som jag visserligen trivts jättebra med fram tills för några månader sedan. En massa tråkigheter har hänt på jobbet som gjort att jag gråtit, legat sömnlös på nätterna och gått med ont i magen på dagarna. Jag känner att jag är värd mer än så och har nu tagit beslutet att satsa på något helt annat, mitt alldeles egna. Känslan av att jag snart kan bestämma över min tid och mitt arbete själv är underbar men samtidigt känns det väldigt skrämmande. Tankar om att jag kastar bort en utbildning snurrar i huvudet, men samtidigt finns den ju kvar om jag nån gång i framtiden ångrar mig. Som tur är har jag en väldigt stöttande make som peppar mig enormt mycket och det är tack vare honom jag vågar ta detta steg ut i det okända 🙂
    Hoppas allt kommer gå som du vill i framtiden. Lycka till! Och hoppas ni kryar på er snart.
    Kramar

    Sara 2016-03-10 10:35:33 http://www.lillategelbruket.se
    Svara
    • Svar på Saras kommentar.

      Det ska inte vara så och självklart är du värd mer. Man är värd det bästa. Heja dig! Känner så igen mig men kan man egentligen ångra utbildning? Hade jag valt om idag så hade jag valt något helt annat visserligen….

      Kram och all all lycka till dig! Allt blir bra.

      Kram J

      juliak 2016-03-10 11:21:51
      Svara
  • Hej Julia! Ante mig också att du kanske inte trivdes….. Jag har ju oxå lämnat förskolans värld bakom mej o siktar in mej på annat nu. Älskar att vara med barnen men kan inte heller stå för hur det ser ut numera i många fsk. Har precis som du verkar ha en mjukare sida och den pallar inte med det tryck som är i fsk. Far illa av det.
    Hoppas det går bra för dej vad du än gör, det tror jag absolut! jag gillar verkligen din blogg! Blir spännande att fortsätta följa dej!
    Kramar Ullis

    Ullis 2016-03-10 10:18:05
    Svara
    • Svar på Ulliss kommentar.

      Tusen tack Ullis! Ja man är kanske olika känslig och min själ är en känslig sådan. Önskar dig all lycka! Kram

      juliak 2016-03-10 10:34:35
      Svara
  • Du är modig, så himla modig. Hejja dig. Jag känner din näjdhet och lycka i beslutet, så glad för din skull.

    Kram! Och krya på er!!

    Emmeli 2016-03-10 09:28:41 http://www.lillafrunsdagbok.se
    Svara
  • Var stolt över dig själv! Modigt att lyssna på din inre röst! 🙂 tack för en fin blogg och Instagram!! Ha en fin dag och krya på er!

    Maja 2016-03-10 09:00:08
    Svara
    • Svar på Majas kommentar.

      Tusen tack Maja! Behövs verkligen för vilken influensa som tagit över vårt hus 🙁 Kramar J

      juliak 2016-03-10 09:25:50
      Svara
  • Det mest skrämmande i dessa förskolegrupper är att barnen tvingas vara där större delen av sina dagar. Med pedagoger som är missnöjda med sitt arbete och de förhållanden som dom inte kan påverka. Jag har vart på så många olika förskolor och känt av hemska stämningar att jag aktivt gjort ett val att avstå helt från att sätta mitt barn i det. Man tycker att barnen har det bra, men hur mår man själv när stämningen hemma inte är på topp? Och då är man ändå omgiven av människor som älskar en.
    Det är verkligen inte lätt för vare sig pedagoger eller barn. Man blir så upprörd. Visst finns det fantastiska förskolor men tyvärr är de inte många längre. Om föräldrarna hade ”provjobbat” på avdelningen man tänker sätta sitt barn tvivlar jag på att man hade valt den. För att vara hälsa på dagis är inte samma som att vara bakom kulisserna. Jag förstår att detta inte passar dig som har ett mjukt hjärta. Frustrationen över situationen är hemsk att bära runt när det gäller barn. Du kommer hitta en bättre väg och vi följer med spänning resultatet!

    cecilia kallrud 2016-03-10 08:54:56
    Svara
    • Svar på cecilia kallruds kommentar.

      Håller med. Barnen är ju där. Nu. På den platsen som jag kände att jag inte kan vara en minut till på. Nej hur mår man när stämningen inte är bra? Fruktansvärt.

      Jag tycker att det är fruktansvärt att det ska finnas ett ”bakom kulisserna” och bland annat det avgjorde mitt beslut. Jag är själv mor till tre och tanken på att barnen skulle bli behandlade annorlunda när jag inte är närvarande…nej så får det bara inte vara!

      Det kanske inte alls passar mig faktiskt. Ska ge vikarierandet några chanser då får jag möjligheten att se olika verksamheter utan att ha det yttersta ansvaret ( som det verkar vara oerhört svårt att hinna med för många förskolepedagoger ). Tack för din kloka fina hälsning! Kramar J

      juliak 2016-03-10 09:25:21
      Svara
  • Modigt av dig att lyssna inåt och fantastiskt att ha ekonomiska möjligheter att göra det också! Tror du dock inte att du som varit hemma så länge behöver en längre ”startsträcka”? Du kanske inte ska upp heltid direkt utan 50%? Det är ju en jättestor omställning att ha rått sig själv och sina tider och sedan gå in i ekorrhjulet där man styrs av någon annans vilja.
    Jag hade gärna gått ner i tid om det fanns ekonomiska möjligheter till det men trivs i övrigt med mitt arbete. Vill mest ha tid till annat som jag vill fylla mitt liv med 😀

    KRAM och hejja dig!!! <3

    Jessica E 2016-03-10 07:18:50
    Svara
    • Svar på Jessica Es kommentar.

      Jag hade ingen heltid utan skulle ha arbetat 8.30-14.30. Drömtider med andra ord när man själv har barn i förskole och skolåldern. Det handlar om att jag inte kan vara på den arbetsplatsen eller stå bakom den verksamheten. Tyvärr. Och hur länge ska man prova på och ge något man i hela kroppen känner inte är bra på något vis en chans? Jag tror inte att ekorrhjulet är något för mig alls faktiskt. Nu har jag gjort en blixtvisit och det är bra för mig. Livet får gå runt på andra sätt, det har ju gått innan 🙂 Kram!

      juliak 2016-03-10 08:54:20
      Svara
      • Svar på juliaks kommentar.

        Du får komma och vikariera på min yngstas fantastiska förskola i Årsta! Ett föräldrakooperativ med fantastiska pedagoger, engagerade föräldrar, små barngrupper och hög utbildningsgrad på personalen. Alla mina 3 har gått där och jag är så himla trygg med att lämna mina bästa där när jag åker och jobbar. Ligger på kort gångavstånd till pendeln också 🙂 Om du vill kan jag maila kontaktuppgifter till förskolechefen samt adress till hemsidan!

        Jessica E 2016-03-10 14:08:11
        Svara
        • Svar på Jessica Es kommentar.

          Låter som en fantastisk förskola på alla sätt och vis! Lovar att höra av mig om det skulle vara så… Känner absolut att jag vill vara i barnens närhet så länge de är små eftersom C jobbar inne i stan. kram kram J

          juliak 2016-03-10 16:31:16
          Svara
  • Har jobbat i skola/fritids/förskolans värld i drygt 20 år och det har verkligen förändrats genom åren….sämre ekonomi, större barngrupper och mindre personal är mest märkbart tycker jag…Men det finns mycket som är väldigt bra också! Variationen, friheten och kontakten med barnen och kollegor t.ex.. För att jämna ut balansen på jobbet och i livet så har jag valt att gå ner i tjänst och det känns bättre. Hoppas att du ska hitta någon sysselsättning som du helt ka stå bakom och som du brinner för! Ha det fint Julia! Kram! <3

    Sara 2016-03-09 22:03:35
    Svara
    • Svar på Saras kommentar.

      Ja men visst har det förändrats, markant! Jag tror också att den deltid är toppen! Allt löser sig för mig dt vet jag 🙂 Kram J

      juliak 2016-03-10 08:45:35
      Svara
  • Förstår dig precis! Och vad bra att du följde ditt hjärta! Jag har precis påbörjat ett långtidsvikariat på en förskola efter två månader som timvikarie. De flesta förskolor jag jobbat på har jag bara velat lägga mig och kräkas när jag kommit hem. Trots att barnen varit underbara. Undantag för en förskola, den som jag fått mitt vik på. Så otroligt tacksam och glad! Man måste följa sitt hjärta, annars går det inte! Kram

    Julia 2016-03-09 20:54:39
    Svara
    • Svar på Julias kommentar.

      Åh men det är precis så tror jag. Det finns så många olika slags ställen. Jag grät varje dag av tanken på att behöva leva med ”mitt nya liv”. Så lättad! Glad för din skull att du hamnat där du trivs, underbart! Kramar J

      juliak 2016-03-09 21:28:12
      Svara
  • Grymt strongt beslut av dig Julia. Jag kunde nästan läsa mellan dina rader att du inte trivdes. Och jag förstår dig. Till fullo! ´´Den där känslan´´, ja, den känner man direkt.Jag är själv Förskollärare och har varit med om i princip samma sak. Precis som du har jag senaste åren haft möjligheten att kunna vara hemma sedan äldsta sonen föddes. Jag har testat på att vikariera lite. Men jag har inte sökt några tjänster. Nu fyller yngsta tjejen snart 1 år men jag vet inte om det längre är rätt yrke för mig. Jag drömmer också om en gårdsbutik =) Skulle vara roligt att någon gång ta vägarna förbi Dig (& få lite inspiration) när jag åker till Sthlm. I sommar kanske? =)

    Kram & krya på Er

    Linda 2016-03-09 20:38:16
    Svara
    • Svar på Lindas kommentar.

      Alltså man har väl olika perioder i sitt liv antar jag? Jag jobbade runt på skolor och fritids som ung i supertuffa klimat i stockholms förorter. Idag hade jag inte pallat en halv dag. Man kan ju faktiskt göra massor av olika saker i livet tänker jag? Vore mysigt om du kom förbi i sommar! Jag är så på g nu med gårdsbutiken som verkligen varit eftersatt i många år. Golven är nymålade. Jag har hittat lite nya leverantörer och jag är superpepp 🙂 Kram och lycka till med dina val inför framtiden. Julia

      juliak 2016-03-09 21:25:47
      Svara
  • Jag måste verkligen säga att jag tycker att du är så modig! Jag beundrar dig verkligen!

    Jag har inte trivts helt 100 på mitt arbete det senaste halvåret, men åh vad det är svårt att veta om man ska kämpa vidare eller byta. Jag jobbar i skolans värld och tyvärr verkar det som att det är mycket som behöver ändras på organisationsnivå för att man ska känna att det blir bra för både elever och personal. Jag är dock rädd för att det är så lite överallt i Sverige idag, så därför kämpar jag på med min fina klass och elever och ser till att den tiden vi har tillsammans är bra och lärorik.

    Daniela 2016-03-09 20:33:29
    Svara
    • Svar på Danielas kommentar.

      Så så bra kämpat! Beundrar DIG som kämpar. Det är nog dessvärre så att förändringarna är stört omöjliga för oss pedagoger att genomföra. Kram till dig! Julia

      juliak 2016-03-10 08:56:46
      Svara
  • Vilket modigt och klokt beslut! Önskar att vågade ta samma beslut som du. Bär just nu på samma känsla som du förmodligen också gjort. Ska börja en anställning i en förskoleverksamhet nästa vecka, men har ingen bra känsla inför det. Anstränger mig var dag för att intala mig själv att det kommer bli bra med tiden. Men det är svårt då man vet vad man egentligen vill arbeta med. TACK för att du sprider hopp och mod till att våga följa sitt eget hjärta och gå sin egen väg! Lycka till, det kommer med all säkerhet leda till något bra! Hoppas att du fortsätter inspirera och sprida glädje via din blogg och gårdsbutik även i framtiden. Kram till dig!

    Anneli 2016-03-09 19:58:41
    Svara
    • Svar på Annelis kommentar.

      Tack kära du! Verkligen. Åh som jag önskar att de blir bra för dig. Alla arbeten har sina för och nackdelar men man ska inte fara illa eller känna att man långt ifrån kan utföra sitt arbete som tänkt. Då blir man bara olycklig. Hoppas din dåliga känsla byts ut till en bra och att det blir bra. KRAM J

      juliak 2016-03-09 20:33:26
      Svara
  • Alltså Julia! Du är ta mig tusan min nya idol! Vad stort att följa det man känner är rätt. Jag blev så rörd av att läsa att du följer ditt hjärta så en tår rullade ner för min kind. All lycka till med din nya livsplan som jag är helt säker på kommer bli så som du önskar.

    Katharina 2016-03-09 19:50:19 http://Webbadress
    Svara
    • Svar på Katharinas kommentar.

      Meeen så fint skrivet, tack! Har själv lite svårt att greppa och som jag skriver, dum modig…mmm hårfin gräns 😉 Men jag är övertygad om att det ska bli bra. Stor kram och tack för så fin hälsning! Julia

      juliak 2016-03-09 20:34:34
      Svara
  • Just idag läste jag ett citat på Instagram. ” Vad är viktigast i livet? Jag tror att alla människor drömmer om kärlek och äventyr. Tyvärr så hittar många skäl att inte ens försöka. Rädslan håller många kvar. Livet är över snarare än vi kan ana. Har du en bil, så kör den. Har du pengar, spendera dem. Har du personer att älska, älska dem. Vad väntar folk på?” Undertecknat Greta 70 år. Tyckte det var kloka ord som jag kopierade till min samling av klokheter. Vi tillbringar så mycket tid på våra arbeten så det måste kännas bra. Har själv gjort det både en och två gånger, sagt upp mig utan att ha något nytt. Tyvärr kan det ju vara svårt ibland, försörjning är ju för de flesta av oss ett måste. Men kan man gå så gör det, förr eller senare så löser sig det mesta.

    Ulrika 2016-03-09 19:15:32
    Svara
    • Svar på Ulrikas kommentar.

      Sant sant. Vem vet vad morgondagen har att erbjuda. Lika bra att njuta idag och se till att denna dagen är fylld med så mycket bra som möjligt. Greta har kollen helt klart 😉 Kramar! J

      juliak 2016-03-09 19:39:15
      Svara
  • Jeg er så enig Julia. Jeg gjorde eksakt det samme som du en gang. Verdens beste følelse. Jeg tenkte det var sånn det hadde blitt med deg. ”Kjenner” deg liksom litt etter å ha fulgt deg i så mange år. Hadde aldri kunne gå tilbake til førskolen selv. Det passer ikke for meg etter jeg fikk barn selv 🙂 håper du snart er frisk og kan kose deg med det du elsker å gjøre 🙂

    Anette Grimstad 2016-03-09 18:53:38
    Svara
    • Svar på Anette Grimstads kommentar.

      Tack snälla Anette! Ja vi blir nog friska snart hoppas jag. Noell har 40 graders feber stackars stackars 🙁 Men förhoppningsvis så är det toppen nu. Kramar J

      juliak 2016-03-09 19:37:48
      Svara
  • Hihi …. Bra Julia!!!!!

    Har själv gjort detta ett antal gånger, jamen för fasen, följ Era hjärtan!!! Ibland får man stanna upp och tänka till, vad är viktigast i livet? Vill jag ha det så här eller ska jag gå vidare? Jag säger GÅ, bara gå, det finns alltid något nytt bakom hörnet. 🙂

    och sedan plupp, kommer något som var ” meningen”.allt ordnar sig.

    Folk undrar hur man vågar men det handlar om prioriteringar, man får stanna upp och tänka på vad man behöver och vad som är viktigt här och NU.Det är nyttigt för alla människor. Alla som säger att så kan man inte göra, hur ska Ni klara Er mm, tänk om , och PROVA, det är det som gör att man utvecklas!

    Jag är helt övertygad om att detta kommer bli så bra, so You go girl! Krya på Er finaste familjen!

    Kram M

    M 2016-03-09 18:47:45
    Svara
    • Svar på Ms kommentar.

      HEJJA dig! Riktig känner din energi 😉 Mmm absolut så är det, vad är viktigast i livet? Jag vet vad som är viktigast för mig och jag kommer att göra allt för att kunna leva mitt liv på det vis jag vill. Och som känns härligt att leva. Det blir bra det här, känner pappen i mig 🙂 Kram J

      juliak 2016-03-09 19:36:27
      Svara
  • Så rätt att följa ditt hjärta 🙂

    Jennifer 2016-03-09 17:45:19 http://www.thehappyhill.se
    Svara
  • Ojdå! Du hamnade helt fel! Så tråkigt, men självklart ska man följa sitt hjärta. Det känns när man kommer in på en förskola OM det är en fin stämning, om personalen mår bra, jobbar åt samma håll, om föräldrarna ”är med” på förskolans linje…osv Jag vet eftersom jag varit föreståndare på en egenstartad kommunal förskola.
    Där man genast kände i luften, då man kom om morgnarna…Om det var struligt på nån avdelning, mellan personalen eller nåt annat som var fel.
    Så testa du lite med vikariat, det är ett bra sätt att prova sig fram.
    Lycka Till o MÅ SÅ GOTT…när du kryat på dej.
    Kram Lena

    authorLenaohlssonemaillenaoingvarhotmail.comurllenatradgard.blogspot.se 2016-03-09 16:50:28 http://lenatradgard.blogspot.se
    Svara
  • Modigt och starkt tycker jag.
    Tänk om fler var som du!

    Lise-Lott 2016-03-09 16:04:11 http://minafyravaggar.blogg.se
    Svara
  • Vad tråkigt att du fick en sådan upplevelse av förskolan. Jag har jobbat på fyra olika förskolor och alla har varit otroligt olika! Och nu har jag hittat ett arbetssätt som är så fantastiskt, givande och utvecklande som jag någonsin varit med om under mina år. Jobbar nu på en reggio-förskola där jag har hand om en liten grupp på fem barn, då kan man verkligen se varje barns lärande och behov 🙂 Vikariera är super, då får du se massor av olika arbetssätt och kanske hittar du något du brinner för och kanske inte, och att följa sitt hjärta är ju så viktigt.

    Anna 2016-03-09 15:50:33
    Svara
    • Svar på Annas kommentar.

      Reggio är fantastiskt! Har visserligen endast kommit i kontakt via Lärarhögskolan ( jag har bild som en av mina inriktningar ) men pedagogiken tilltalar mig mycket. Kram och tack för din fina hälsning! Julia

      juliak 2016-03-09 17:57:48
      Svara
  • Hejsan Julia!
    SOM jag känner igen mej. när man ger sej in i nåt i tron om att det ska bli bra, och det inte alls känns så bra som man trodde!
    Den befrielsen när man väl bestäm sej!!
    Jag har långt ifrån din erfarenhet av både det ena och andra men just detta var så skrämmande likt vad jag kännt!

    Hoppas du hittar det som känns sådär bra i hjärtat !
    Kram Maria

    Maria 2016-03-09 15:27:41
    Svara
    • Svar på Marias kommentar.

      Åh jaa, den befrielsen alltså! Makalöst så fri och lycklig man känner sig. Allt blir bra! Kram J

      juliak 2016-03-09 17:58:56
      Svara
  • Jag misstänkte att det skulle bli ditt beslut. Jag arbetade i 8 år inom en verksamhet jag absolut inte kunde stå bakom. I början stred jag och höll på – för barnens skull. Men nej, plötsligt orkade jag inte längre…. Jag grät vissa dagar när jag kom hem. Kunde inte stå bakom det jag såg, var med om…..
    Så, jag tycker att du gör helt rätt, även om barnen skulle ha fått världens underbarasta fröken. 🙂
    Och jag har, precis som du, en till 1000 procent stöttande make…..och det underlättar ju beslutet. 🙂

    Kram från mig.
    /Åse

    Åse 2016-03-09 15:14:18 http://detvitadromhuset.blogspot.se/
    Svara
    • Svar på Åses kommentar.

      Åh duktiga du, i 8 år! Jag kan så förstå, ”för barnens skull”. Väl väl kämpat och jag hoppas att du trivs idag med det du sysslar med vad de nu än må vara. Stöttande makar är bäst! Kramar J

      juliak 2016-03-09 18:14:12
      Svara
      • Svar på juliaks kommentar.

        Nu är jag i skolan (skrev det i någon tidigare kommentar, tror jag 🙂 och ja, jag vet vad en del tycker om skolan men detta passar mig såååå bra. Jag älskar det självständiga arbetet, älskar ”pappersarbete” och att jag kan göra mycket arbete hemma. Och loven är viktiga för mig som har en blivande 6-åring hemma också. 🙂 Känns bra att kunna ge henne ledigt på alla lov.
        Och så är jag själv lite av en hemmaråtta! 🙂 Sen är ju min utbildning inom skolväsendet och det är något jag kan så då passade det perfekt att välja det istället. Även om det är ett tufft jobb där också så är det något heeeelt annat än förskolan! 🙂

        Kram kram

        authorseemailase.kihlbergtelia.comurlhttpwww.detvitadromhuset.blogspot.se 2016-03-09 20:49:49 http://detvitadromhuset.blogspot.se/
        Svara
  • Så himla befriande formulerat! Har gått igenom exakt samma arbetssituation när man känner ända ner i magen att det är fel, och tog samma beslut som du. Och såå skönt sen när det är gjort! Det fantastiska med livet är ju faktiskt att man får ändra sig, och sen ändra sig igen och igen och igen.. Att ha en förstående partner är dessutom den bästa medicinen gentemot en osäker själ <3

    Louise 2016-03-09 15:07:02
    Svara
    • Svar på Louises kommentar.

      Eller hur, så himla askönt att man får ändra sig bäst man vill så länge man inte skadar andra såklart… Men de gillar jag verkligen, att an alltid kan börja om. Bra gjort av dig! Kramar J

      juliak 2016-03-09 17:59:53
      Svara
  • Vad starkt gjort av dig!!! Jag har undrat vad som egentligen hände…blir spännande att se vad du nu ska ta dig för 🙂

    Kram och krya på er alla!

    Anna 2016-03-09 14:55:39
    Svara
    • Svar på Annas kommentar.

      Jaa jag var tvungen att samla mig lite och så ligger jag ju typ dösjuk här nu 😀 Nåja, de är bara en influensa gissar jag men fasen vilken jobbig… Tack snälla Anna! Kram Julia

      juliak 2016-03-09 18:00:51
      Svara
  • Hej finis!

    Herregud, här händer det grejer, med butiken, livet och allt. Inte hälsat på dig på länge här, blir så ibland, men jag gillar ju dig och din fina blogg 🙂
    Himla skönt att du följer hjärtat, åh vad jag blir avis på det. Jag vill ju inte alls göra det jag gör (jo blogga), sitta på kontor och hålla på med ekonomi. Tråkigaste som finns! Jag är ju en flummig och estetisk själ egentligen som håller på att kväva emellanåt, men jag vet bara inte VAD jag ska vara estetisk med. Modist, som jag är utbildad till, känns inte så hållbart för mig.. Men jag vill och behöver verkligen få vara mer kreativ i mitt liv..
    Bara det att ett såpass bra jobb som jag har ger man inte upp hur som helst, hur tråkigt det än må vara.. säger realisten i mig.

    Underbara bilder från OBC, jag längtar verkligen tillbaka till vår vecka där, det var verkligen helt ljuvligt. I år har vi bokat Aegean Park på Rhodos, hoppas det blir lika bra.

    Önskar dig stort lycka till med vad du än tar dig för, kommer bli kanon! Inte minst med den där mannen vid din sida, vilken klippa 🙂

    Stor kram,
    Catta

    Ljuva Magnolia 2016-03-09 14:35:47 http://ljuvamagnolia.se
    Svara
    • Svar på Ljuva Magnolias kommentar.

      Åh men du. Blogga blogga blogga som du ju gör. Och låt den bära en del av en framtida verksamhet kanske? Jag är som du. En kreativ själ och får jag inte skapa på mitt vis så dör nog min själ… Vi ska också på resa till sommaren men inte på en vanlig charter som passat oss SÅ bra sedan barnen föddes. Men nu ska vi prova på lite nytt, ska bli sjukt spännande! Tack snälla:) Kramar! J

      juliak 2016-03-09 18:04:35
      Svara
  • Åh jag bara måste kommentera känner jag, för jag har gjort precis samma sak.
    Jag bytte jobb under min föräldraledighet för att slippa en lång pendling med en liten hemma.
    Började på halvtid i Oktober förra året och skulle gått upp på heltid i Januari men sa upp mig istället. För att det inte var bra, inte kändes bra. Precis som du har jag en underbar man som stöttar mig och lät mig fatta det här beslutet. Är så innerligt glad för det.
    Det är modigt att följa sitt hjärta, för det innebär oftast (i alla fall för mig) att gå utanför ramarna och det i sig leder till en del förklarande. Men som sagt, modigt och stärkande!
    Jag har inte ångrat mig en sekund, jag startade eget istället och nu är jag i starten av den häftiga resan. Tänk vad livet ger oss? 🙂

    Kram ❤️

    Sarah 2016-03-09 14:26:57 http://Www.lifebysarah.se
    Svara
    • Svar på Sarahs kommentar.

      Så fint! Det betyder ju allt att man kan följa hjärtat tillsammans med sin partner. Så tacksamt. Definitivt är det så, man får förklara och ibland försvara men nu valde jag mina egna vägar för så pass länge sedan att sådant bekommer mig inte längre alls och kanske blir man inte lika ifrågasatt i den här åldern heller vad vet jag…

      Tack för fin hälsning!

      Kram Julia

      juliak 2016-03-09 18:12:39
      Svara
  • Du gör helt rätt! även om vi inget vet om fortsättningen vet vi att ett olyckligt hjärta, det vill vi inte ha!
    Krya nu på er så allt kan bli sådär härligt vårigt o ljuvligt som det bara kan.
    Jag mailar med min gamla chef om hur det ska gå till med nästa tjänst egentligen… han är nästan överdrivet road… haha
    puss puss

    Jessica 2016-03-09 14:20:14
    Svara
    • Svar på Jessicas kommentar.

      Hehe mmm…nej du det där med olyckligt hjärta är ingenting att ha. Du är ju en sann förebild gällande att följa hjärtat om än vägen dit var och är tuff. Puss

      juliak 2016-03-09 18:09:30
      Svara
  • Åh vad du är stark och modig. Jag försöker lyssna på hjärtat men ofta tar rädslan över. Älskade mitt jobb som bara den ända till september -15 då organisationen gjordes om och allt roligt, gemenskapen och ”mittkänslan” försvann. Jag kände att jag stångade mig blodig och ändå hände inget. I slutet av november gick jag hem, sjuk i själen men frisk i kroppen. Jag är fortfarande hemma och njuter av det men vet att jag måste ”igång”. Vågade trycka på skickaknappen gällande nytt jobb och ska imorgon på intervju, hoppas hoppas känslan stämmer. Kram

    Emma 2016-03-09 14:19:50
    Svara
    • Svar på Emmas kommentar.

      Åh håller tummen hårt för att det känns bra för dig imorgon! Sjuk i själen måste vara något av det tyngsta…hoppas allt blir till det bästa! Stor kram / Julia

      juliak 2016-03-09 18:08:00
      Svara
  • Åh vad jag beundrar dig som vågar följa hjärtat. Det måste vara det livet går ut på.. ser med spänning fram emot att följa dig och inte sticker jag under stol med att jag önskar att webbutik blir aktuellt igen, loved it !
    ta hand om dig o krya på dig .Kramis

    magdalena 2016-03-09 14:09:07
    Svara
    • Svar på magdalenas kommentar.

      Hihi söt! Tack. Ingen webbis just nu så kom och häng i min gårdsbutik om du har vägarna förbi Sthlm i sommar? Kramar J

      juliak 2016-03-09 18:06:39
      Svara
Julia Ks webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Lifestyle
Dasha Girine
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Hälsa
Ida Warg
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Sandra Beijer
Mode
Fanny Ekstrand
Lifestyle
Makeup by Lina
Hälsa
Träningsglädje
Lifestyle
Vanja Wikström
Lifestyle
Elin Johansson
Lifestyle
Tess Montgomery
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Susanne Barnekow
Home
34 kvadrat
Mode
Petra Tungården
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Chrystelle Eriksberger
Lifestyle
Linn Herbertsson
Hälsa
Josefines Yoga
Man
Niklas Berglind
Lifestyle
Sanne Alexandra
Man
Marcus Schuterman
Man
Viktor Frisk